home extranet
Allium
Ursprung
Det finns många hundra Allium-arter men endast ett fåtal har gjort sig ett
namn i trädgårdsvärlden.
Denna text kommer att beskriva de vanligaste arterna. Släktet Allium inkluderar
också viktiga plantor som används för matkonsumtion såsom matlök, purjolök,
scharlottenlök och den vanliga kryddplantan gräslök. Den naturliga utbredningen
för Allium är begränsad till de tempererade zonerna av Europa, Asien och
Mellanöstern.
Prydnadslökarna inom Alliumsläktet utmärker sig genom sin mångfald av färg, form på blomställningen och blomhöjd. Många av arterna blommar på försommaren - precis efter de vårblommande växterna och strax innan sommaren står i full blom. Vid en lätt beröring avger lökar, stjälkar och blad en mild lökdoft. Detta har upplevts som ett problem när man använt Allium som snittblomma, men löklukten försvinner snabbt när stjälkarna har stått i vatten ett litet tag. Av naturliga skäl är det bara de höga och medelhöga arterna som används som snittblommor.
En del av Alliumarterna kräver lite specialbehandling för att bli vackra, men man får en fantastisk blomning tillbaks som varar länge, till och med när blomhuvuden har bildat fröställningar är de vackra. Alla arterna kan användas i trädgården. De låga arterna är perfekta för stenpartiet och en del till och med förvildar sig.
Namnet Allium härstammar från det forntida Romerska språket och har betydelsen lök eller purjolök. Linné kom sedan att använda namnet för hela släktet.
Hur många Allium arter finns det? Litteraturen nämner olika
antal av Allium-arter, allt från 280 till 300 och även 450.
Här spelar tolkningen av vad som är en art en stor roll. Författaren Dilys
Davies, som nyligen släppte en bok om Allium, nämner mellan 800 och 1000 olika
arter och sorter. Av alla dessa är det antalet arter som dominerar. Med andra
ord är det ovanligt att arterna hos Allium har sorter. Värt att nämna är att
honungslök som tidigare hette Allium bulgaricum eller Allium siculum ssp.
bulgaricum nu tillhör ett eget släkte, Nectaroscordum.
Vi måste skilja på de arter av lök som odlas för matkonumtion och de som odlas för sitt prydnadsvärdes skull. I äldre litteratur hittar man uppgifter om att löken ursprungligen kom från Iran där den odlats sedan 8000 år f Kr., detta innebär en period på 10000 år!
Andra arter som t.ex piplök ( A. fistulosum) har odlats sedan 1583. Datum från några andra kända arter är: A. sphaerocephalon klotlök: 1753; A. triquetrum sloklök: 1789; A. schubertii fyrverkerilök: 1843; A. karataviense boll-lök: 1878; A. giganteum jättelök: 1873; och A. atropurpureum vinlök: 1800.
Löken
Många lökar är uppbyggda av lökfjäll och kommer att ge blomning under mer än ett
år. Beroende på vilken art kan löken ha en omkrets på allt ifrån 3 upp till 30
cm. Några arter hos löksläktet, särskilt några örtartade, har en uppsvälld rot
eller stam som växer under jorden som t.ex purjolök. Färgen och formen hos
Allium lökar är oftast inte särskilt märkvärdig. Lökskalet som omger lökarna är
ibland väldigt löst sittande (A. cristophii, stäpplök) och ibland sitter det
väldigt hårt (A. schubertii, fyrverkerilök, som har ett pansarlikt lökskal).
Odlingsanvisningar
Alla Allium-arter kräver en väldränerad jord att växa i för att trivas. En solig
växtplats är det bästa för de flesta arterna, men några klarar även av att växa
och blomma vackert i halvskugga och skugga.
Fler planteringstips.
Allium kommer verkligen till sin rätt när de får växa bland perenner i en rabatt
i trädgården. Eftersom bladen hos Allium oftast inte är särskilt attraktiva och
dessutom vissnar snabbt efter blomningen kommer de att döljas effektivt av
perennernas växande blad i rabatterna.
De höga Allium-arterna är verkligen vackra när de reser sig stolt över mer lågväxande plantor och marktäckare. För den lilla trädgården kan man plantera fem lökar tillsammans i en grupp. Blommornas lila, violett och purpurfärgade nyanser, tillsammans med de nästan klotrunda blomhuvuden blir en fin kontrast till de mer kompakta blommorna hos perennerna. Alltmer uppmärksamhet skulle riktas till de vackra Allium-arterna när nya rabatter planeras och ritas för både privata och offentliga trädgårdar.
Många av Allium-arterna kan användas för en övergång mellan blomningperioderna hos de vårblommande lökarna och de sommarblommande lökarna. De allra tidigaste Allium-arterna kan kombineras tillsammans med tulpaner, hyacinter och narcisser medans de senare sorterna blommar fint tillsammans med dahlior och gladioler. Dessa senare sorterna är också användbara tillsammans med rikligt blommande sommarplantor med sina klara och lysande blomfärger. De lägre Allium-arterna såsom A. oreophilum berglök, A. moly guldlök, A. flavum dagglök och A. cernuum prärielök kan komma väl till pass i ett stenparti.
Att använda Allium till förvildning är en historia för sig, men det kan nämnas att A. ursinum ramslök, gör sig bäst för detta ändamålet. Ramslök används bäst i den vilda delen av trädgården där den får växa med naturligt förekommande arter i halvskugga och i mullrik jord.
Krukor och krukodling De högre arterna kommer inte på tal,
av naturliga skäl, till denna typen av odling och många av de lägre arterna är
för tillintetsägande för att kunna leva upp till en soloroll i krukan.
Ett annat problem är att bladverket vissnar så snabtt och blir oattraktivt. Det
är bara några få arter som kan leva upp till kraven som ställs vid en
krukodling: A. cristophii stäpplök, A. schubertii fyrverkerilök, och möjligen A.
karataviense boll-lök. Dessa tre utmärker sig som väntat med sina markant runda
blomställningar medans de inte blir för höga (20-50 cm). Krukorna som används
vid plantering måste vara minst 20 cm djupa. Lökarna planteras 8-10 cm djupt i
en väldränerad jord. Skydda krukan mot frost; A. schubertii fyrverkerilök är
särskilt känslig för frostskador.
